28/7 Det blir lite gamla nyheter då uppdateringarna inte sker i direkt anslutning till när saker och ting har hänt...sorry, men bättre sent än aldrig. :)

 

Var iväg och tävlade i lydnadsklass III med Tindra för två veckor sedan. Hälsade samtidigt på min syster Lena m. sin stora familj. Tindra hamnade i paradiset med en massa barn där framförallt den yngsta tjejen pysslade och donade med Tindra-gumman.

 

 

 

 

Just ja, hur gick det då på tävlingen? Jo, det började jättebra och Tindra låg så tryggt och fint på både platssittning och platsliggning och började som vanligt Fritt Följ riktigt bra. Men sen strulade faktiskt matte till det...För första gången någonsin under Fritt Följ på tävling så fick jag totalt hjärnsläpp! Jag hörde i och för sig inte riktigt vad tävlingsledaren sa och vi fick dessutom plaska rätt in i en stor vattenpöl och jag tappade helt fokus efter det och gjorde bla nån egen konstig helomvändning-snurr som Tindra aldrig förr varit med om...och i och med det så blev även hon lite snurrig. Kanske inte katastof, men förmodligen ändå vårt livs sämsta Fritt följ. Brukar aldrig tappa kontakten med mina hundar under det momentet, men så kan det gå när man går på "gummi-ben"...för under resten av programmet så gick jag på sådana, jag kände mig som en total nybörjare och förstår inte vart nervositeten kom ifrån?! Det är ju bara att räkna ut vilket dåligt stöd man var för sin hund. Tindra var inte alls lika glad och sprallig som hon är i normala fall. Hon försökte utföra alla moment, men även de moment som jag vet att hon kan blev det både si och så med. Vi slutade i alla fall på ett 3:dje pris och jag är ändå nöjd med det. Men hon kan bättre och rättvist nog ska jag ge henne chans att befästa alla moment till 99% åtminstone + att jag inte ska fladdra bort så där något mera under tävling som jag då gjorde, hon fick verkligen inte speciellt mkt stöd av mig...och jag tror minsann jag pep som en späd liten fågelunge när jag kommenderade vad jag ville. Nåja, nästa gång Tindra och jag äntrar planen ska Tindra förhoppningsvis vara samma glada och tokiga hund igen och jag ska åter vara trygga Åsa  och inte en liten skrämd fågelunge på gummiben :)  SE RESULTAT

 

 

Då uppdateringen nu redan blivit så lååång så sätter jag bara in lite kort på bla Brunos valpar som valparnas uppfödare skickat, samt kort från Isacs matte Lotta, Tack för dessa kort.  Men vill avsluta med att skicka en solig hälsning till en rolig tjej och en snäll goldenpojke, nämligen Hanna & Doglas från Linköping, som varit på sin årliga semester i vårt regniga Jämtland. TACK så mycket för supertrevligt sällskap i skog och mark. Jätteroligt att samträna och kul att få sällskap på långpromenaderna i skogen. Doglas & Bruno jobbade på bra med både viltspår & jakt. Vi gör väl om detta nästa år + lite till, eller hur? :)

 Bruno ska förresten om några veckor gå viltspårsprov tillsammans med sin halvsyster Easi. Bruno älskar att spåra och är så säker i sitt spårande, kul att bara hänga på i spårlinan och totalt lita på hunden. Sedan är Bruno anmäld till jaktprov...huga ligen! Så nu gäller det att försöka träna lite extra på både det ena och det andra... Så är det någon som är sugen att hänga på i skogen och träna tex enbart med vilt nu framöver och som vill hjälpa oss att vara störning, utläggare av vilt osv så hör gärna av er. Givetvis så bistår jag med hjälp till er också. Ju fler vi är tillsammans, ju gladare vi blir! :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15/7 Regnet och det svala vädret som har varit den sista tiden & det lite fortsatt varierande och ostabila vädret som komma skall är bara så himla skönt! Känns bra att få "landa" lite efter den otroliga värme som varit. Solen kommer nog tillbaka snart och då kan man njuta av den igen. Ett varierat väder är nog det bästa man kan ha, istället för antingen det ena eller det andra hela sommaren lång.

 

Har hunnit varit iväg och hälsat på de valpar som Bruno blev pappa till för snart 4 veckor sedan. Ljuvliga små varelser som nu börjar upptäcka världen allmer för varje dag som går. Valparnas mor Nellie är en väldigt klok och duktig mor till de små, så de får bästa möjliga prägling så här i början av livets ände. Tog lite kort med en alltför dålig kvalite på bilderna. Sedan var det valparnas första försök till uppställning, lite ovant för dom och deras ben var fortfarande alltför ostadiga så de hade lite svårt att stå rakt upp och ner på sina ben. Men om 2 veckor ska det nog kunna bli lite bättre kort, samt att valparna då kanske är mer vana att bli uppställda. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En resa till grannlandet Norge och dess proffsiga djurklinik i Grong har också gått av stapeln. Med på resan följde hunden Bruno och kaninen Bruno...ja, de har samma namn pga att de båda passade så bra att heta det :) En helt ok resa...på endast 26 mil enkel resa...för hunden Bruno i allafall, men desto jobbigare för kaninen Bruno...Varmt ute och vääldigt varmt i bilen då AC saknas i gamla 745:an. Brunos besök var inplanerat för att få hjälp att ta bort hans fasttorkade vaxproppar. Däremot så blev det mer akutbestämt att kanin Bruno också skulle med på den långa resan.

 

För att börja med Brunos öron så fick de enkelt och snabbt bort hans vaxproppar, men båda hans trumhinnor var spräckta :(...stackarn måste ha haft ont innan de gick sönder, kanske därför som han sedan en tid tillbaka varit ngt lugnare med allt motför vad han brukar. Nu är han återigen ett krutpaket och är så in i nordens glad, vad vi än gör! Har börjat träna in elit-momenten och det går riktigt bra. Så ivrig att lära sig nya saker och han studsar och hoppar och hela han skrattar med kroppets språk och ögonen. Har även kört några jakt-träningspass. Fina sök med snabb förmåga att hitta det han ska och snabba inlevereringar med fint grepp och kanske lite väl lydiga avlämningar :)

 

Hoppas trumhinnorna läker ihop snabbt nu efter att den efterföljande proceduren med antibiotika och öronrengöringsmedel samt örondroppar är över, och att han aldrig någonsin mer får vaxproppar som torkar fast på trumhinnan. Då kan riktig träning med skott i tränings-sammanhangen påbörjas. Som det känns så är det mest bara det som fattas i hans träning. Vill så gärna komma ut med honom på åtminstone ett jaktprov i år. Det finns inte så många närliggande prov och vill ju hellst också starta inom SSRK här i J/H. I slutet av Augusti är det ett jaktprov som skulle ha passat perfekt...men undrar om öronen läker ihop så pass snabbt att vi hinner förbereda oss nog mkt tills dess? Spelar i och för sig ingen större roll egentligen om vi går till pris eller ej på första provet, bara att ha deltagit och kanske ändå gjort ett hyfsat bra prov trots några missar kanske som drar ner prisvalören, ja det skulle ändå vara så himla roligt! Annars så får vi väl sikta in oss på vårens jaktprov...och fortsätta hålla igång jaktträningen ändå och kanske ta med honom lite praktiskt i höst / vinter. 

 

Lite snabbt också hur det gick med kanin Brunos söndertrasade öga! Glädjande nog så såg det betydligt värre ut än vad det var :) Det var först en reva / ett sticksår i ögonvrån där en varinfektion snabbt fick fäste från ena dagen till den andra och där varet torkade fast över hela ögat..Vi trodde alla att ögat var helt förstört och att det dessutom höll på att torka ihop! Gissa vilken lättnad när kanin Bruno sövdes och de duktiga veterinärerna fixade till hans öga och kom och talade om att allt skulle bli helt bra :) Efter lite efterföljande behandling med antibiotika och ögonsalva så kommer Kanin Bruno snart att vara en frisk och lycklig kanin igen :) TACK Maria Ragnarsson för att du var så snäll och kom och hjälpte till första dagen när skadan upptäcktes...man blir själv väldigt sårbar och känslig när ens djur drabbas av akut skada...kunde knappt titta på det otäcka ögat, men det kunde Maria :) 

 

 

Annars så blir det snart lydnadsprov igen, närmare bestämt på Torsdag, om vi nu kommer oss iväg. Denna gång är det Tindra som ska få starta i klass III. Hon är riktigt duktig, däremot sitter inte alla moment klockrent  i ryggmärgen än, men när hon utför allt rätt så är det riktigt bra, så det är bara till att starta och hoppas på att det mesta fungerar och framförallt att hon är lika glad som när vi tränar, det är ändå det viktigaste. 

 

Ha en fortsatt mysig sommar!   

 

3/6  Sommarvärme! Varmt så det förslår...Härligt på sitt sätt med sol och bad, men så jobbigt för hundarna i denna värme. Sedan att träning & motion nästan står helt stilla då man helt enkelt inte vill utsätta dom för överhettning...det är lite trist. Syns på hundarna att de gärna vill göra något, men då tungorna hänger och de flåsar redan här hemma på gården så känns det enda rätta att "aktivera" dom vid stranden där de får bada, bli glada och  väl avkylda och där man kan slänga lite dummies i vattnet så de får göra nånting i alla fall.  Så för hundarnas skull så efterlyser jag nu lite svalare väder, ett tag i allafall.

 

 

 

Midsommar har då varit och den tillbringades en stund på Kakuåsen där hundarna stormtrivs och springer på de stora ägorna med ängar, vatten, och en massa  skrymslen och vrår där mer eller mindre spännande saker finns att undersöka. Kort sagt så leker livet för hundarna till 100 % när man är där = härligt att se hundarna så enormt levnadsglada!

 

 

 

På lydnadsfronten så startades Saga i Elit-lydnad i helgen. Egentligen så blev hon ju pensionär i fjol...men då hon fortfarande är så himla glad och pigg så fick hon starta ännu en gång då jag ju ändå skulle åka till lydnadsprovet för att heja på Ki & foderhunden Roxy som skulle tävla. Saga brukar ofta få göra nånting då jag tränar de andra hundarna, bara för att få någon uppgift hon också. Men jag lydnadstränar henne inte längre som förr, dvs kontinuerligt tränar moment och rättar till om det är något som blir fel. Saga är ju ändå snart 12 år och hon har fått jobba på regelbundet i hela sitt liv med allt möjligt. Så vi gjorde en liten "rövare" och bara tutade och körde utan några som helst förberedelser...lite galet och knäppt kanske, men vad spelar det för roll? :) Hon är ju champion redan och målet var inte att få ett 1:a pris utan att det skulle vara kul bara att få vara på tävlingsplan tillsammans med Saga igen, och att det kanske skulle räcka till ett andra eller tredje pris. Och kul hade hon den gamla damen och jag också! :) Tycker att Saga gjorde en jättefin prestation som orkade provet igenom trots den stekheta värmen och med hennes höga ålder  och att hon dessutom fortfarande tycker det är kul att jobba, även på tävling.

 

Log verkligen inombords när jag skulle skicka henne till Rutan och hon som vanligt tar i så gott hon kan och på sitt sätt springer för kung och fosterland:) Hon ser så himla rolig ut när hon springer för hon tar i och vill fortfarande så mycket, men hennes krafter är ju inte som när hon var ung, men det verkar hon inte ha förstått och det är det som är så himla charmigt med henne.

 

 Poängmässigt så kom vi inte upp i så pass många att det räckte till ett pris, det blev några nollor för mkt, några var lite onödiga då hon tex vid plats-sittningen lade sig ner precis när tiden var ute och vi var på väg tillbaka från vårt gömställe....En annan var att jag vid Hopp över hinder slängde apporten så knasigt att den hamnade på tok för långt åt höger...så när hon hoppade över och greppade apporten så sprang hon bara förbi hindret på tillbakavägen. Såna där nollor som gör att poängen flyger sin kos, trots att hunden egentligen inte alls har gjort ett speciellt dåligt prov. Men jag tror att vi ska ha kul igen och köra bara en sista tävling till och kanske kan vi friska upp momenten lite tills dess, sedan ska hon få bli hel-pensionär, ha ha, törs jag lova det måntro? :)

 

 

Ki och foderhunden Roxy gjorde en bra tävling i klass I, men tyvär så nollades platsliggning då hon bara en stund innan tiden var ute satte sig upp och nollan var ett faktum. Sedan vid inkallningen så kom hon i bra fart men tvärstannade efter halva sträckan ungefär och började nosa på marken?! Trots nytt inkallningskommando så gjorde hon om detta igen... en nolla. Synd, annars skulle de ha haft sitt 1:a pris. Men bara att se framåt mot ny tävling och nya tag och framförallt nya möjligheter.

 

Däremot så utsågs både Saga & Roxy till "Domarens Favoriter" under tävlingen, vilket värmer & glädjer ens hjärta otroligt mycket! :) Att domaren för dagen dessutom var Lisbeth Bryne är lite speciellt för mig då hon för ett antal år sedan dömde min & Sagas mamma Fridas allra första start i lydnads-sammanhang. Ett 1:a pris + klassvinst minns jag att det blev och sen har det bara rullat på och jisses vad många glädjestunder vi har haft både när det gäller träning & tävling.

 

 

Och så kommer kort på Brunos & Nellies underverk. I Måndags blev dom två veckor gamla och ögonen har nu öppnats. Ska bli så roligt att åka och titta på dom snart. Det händer så mycket nu i utvecklingen när de börjar se och höra.

 

 

Bruno nybliven elit-hund och nybliven pappa till 3 tikar & 2 hanar!!

16/6  Full rulle! Mycket har hänt och alldeles för lite uppdateringar....som vanligt. Blir dock en relativt kort uppdatering, finns så mkt annat att göra nu i sommartider...hm... sommar förresten? Vart tog det vackra vädret vägen?! Det regnar ju bara. Vad skrev jag? Kort uppdatering? Lite svårt att korta ner, så det blir nog en lång en ändå  :) Hoppas ni besökare orkar läsa till slutet.

Tredje gången gillt! Bruno tävlade i lydnadsklass III förra veckan och jobbade sig fram till ett 1:a pris + klassvinst och är därmed uppflyttad till ELIT!!! Känns så himla bra att uppflyttet verkligen kom så snabbt som jag hade hoppats på, då det var målet inom lydnaden för Bruno i år, att hamna i eliten. Nu blir det mera "jobba i skogen" i stället och det ska bli jätteskoj! Har inga större planer på att starta i elitlydnad i höst...men... då träningsfingrarna av gammal erfarenhet är svåra att hålla i styr så kan han vara redo för den klassen ändå om ett tag :) Men det är i såfall bara en bonus och inget vi lägger större krut på. Tror nog att vi kommer att få mycken glädje i skog och mark också, men först ska vi till Norge om ett par veckor och få bort Brunos sedan länge fasttorkade små vaxproppar i öronen som veterinärerna här ej har lyckats få bort med spolning och allt. Trots att öron är så vanligt för veterinärer så har de inte instrument för detta ens på vårat djursjukhus 7 mil härifrån?! I stället måste vi alltså åka ca 25 mil till Norge för att få detta till synes enkla problem åtgärdat, det är det närmsta stället. Han måste sövas, men när de irriterande fasttorkade vaxpropparna väl är borta så ska vi återuppta jakt-träningen fullt ut med skott och allt så kanske, kanske vi då kommer till start på något jaktprov i höst. Han älskar jakten så det har han naturligt i sig, men det är så mkt annat man måste träna på såsom stadga, passivitet, att kunna jobba trots en massa störning  osv och så har vi inte tränat nånting med signaler och så, men det har funkat bra ändå. På ren och skär glädje för det första, en fin kontakt och ett starkt intresse från bådas sidor, och det kan man komma långt med också :) Har alltid tyckt om det naturliga & det som ger mest glädje, och att börja gå in och styra, ställa och ändra med allt är inte riktigt min grej, då tar man bort charmen med vad just den hunden tex har för speciell grej i sitt sätt att vara och sitt sätt att arbeta. Däremot att försöka fånga upp en positiv egenskap och ta väl vara på den, det brukar ge resultat och ett naturligt sådant.

 

 

 

 

 

 

 

På samma tävling som Bruno blev uppflyttad till Elit-lydnad så startade Ki för andra gången i lydnadsklass I med foderhunden Roxy. Med två nollade moment och en stenhård domare tävlingen rakt i genom för alla ekipage från klass I - elit så  slutade dom ändå på ett 3:dje pris, vilket dock är riktigt bra jobbat av dom båda två då de inte tränat speciellt mycket och det faktiskt kan ta ett tag att känna sig för hur man bäst förbereder sig & hunden inför ett prov. Är så glad att intresset att jobba finns hos dom båda och att Roxy blir meriterad i lite av varje innan hon ska ha valpar här längre fram. Ev så kommer dom att göra ett nytt försök på lydnadsplanen redan nästa vecka.

 

 

 

 

 

 

Sedan har vi tillbringat en hel helg i Vännäs och dess SKK-utställningar. Ki med foderhunden Roxy samt jag, Bruno och Saga tillbringade en helg tillsammans. På Lördag var samtliga anmälda men på Söndag enbart foderhunden Roxy i Ukl. Är inte så där helnöjd med helgen vad det gäller resultat & väder, men hade en trevlig resa ändå.

 På Lördagen var det bara gamla Saga som fick CK av våra hundar. Tycker själv att hon inte visade sig så där super som hon kan göra, då hon nog var väldigt trött efter en lång resa och med på tok för lite sömn, samt att hon gått upp lite i vikt igen sedan utställningen på travet...Så jag tyckte själv att hon käntes lite tung i ringen, både uppställd och i rörelse, men det gick ju bra ändå :)  Men det är alltid roligare om man känner att man visar upp en hund i så bra trim som möjligt och att energin hos framförallt hunden är på topp. Att jämföra med de andra i championklassen som var 7-8 år yngre går ju inte, kan tänka mig att Saga brevid dessa  unga hundar såg extra stor och klumpig ut och mycket äldre förstås. 

 

 

 

Bruno stod trea med fin kritik i sin klass, men bara ettan fick CK (endast 4 st av alla hanar totalt fick CK...).

 Roxy ställdes för 2:a gången och hon och matte Ki skötte sig jättefint i ringen och Roxy var riktigt snygg där hon stod, så döm om förvåning när hon tilldelades en tvåa pga att domaren tyckte hon var för trång bak. Visserligen har hon inget brett bakställ, men med en i övrigt jättefin kritik så tycker man att han drog ner prisvalören lite väl pga detta. Men domaren bestämmer och det är bara att tacka, le, glömma och ta nya tag. Och så är det med alla tävlingar och prov, ena gången upp och andra gången ned...som sol och regn ungefär. Dock har vi alla med oss samma fina och högt älskade hundar tillbaka hem, oavsett resultat, och tur är väl det. :)

 

På Söndagen var endast Roxy anmäld i Ukl och i ösregn gick Ki in i ringen med henne och domaren kom direkt fram till dom och ställde sig på huk för att klämma och  gå igenom henne utan att Ki fick en chans att ställa upp henne såsom dom andra fick, det var liksom pang på direkt. Även om domaren var trevlig så var han rätt så fysisk i sitt sätt att ta i hundarna och Roxy tyckte att den regnklädde domaren var läskig och blev lite rädd och därmed fick hon bara en tvåa men i övrigt en bra kritik. Ingen superhelg i resultatväg för henne med andra ord, men Roxy var pigg och glad hela helgen ändå och tyckte i övrigt det var jättekul att vara på utställning med alla dessa hundar och människor som rörde sig runtomkring oss. Och att få vara ute på äventyr i största allmänhet och allt som händer hela tiden tyckte hon var toppen, så livet lekte för henne och hon själv är nog jättenöjd över helgen som varit, skulle jag tro :) 

Tyvärr så tog vi aldrig några kort på vare sig Bruno eller Roxy i ringen, men sätter in lite andra blandade kort.

 

Sist men inte minst så har vi nyss (15/6) fått veta att Bruno har blivit pappa till 5 pigga valpar, 3 tikar & 2 hanar. GRATTIS Eva & Kjell-Åke Sundberg, Kennel Ulvfsveåsen till de små liven och mamma "Nellie" förstås. Önskar Er varmt Lycka till.

 Fortsättning följer... :)